Kära Bullen....
Jag tror att jag håller på att förlora en väldigt kär vän. På något sätt känns det som att han håller på att glida iväg. Vet inte alls hur det kommer sig. Är det bara sommaren och all semester som gjort att man inte "umgåtts" lika mycket som förr. Blir det bättre snart när hösten väl kommer kanske??
Är otroligt rädd för att mista honom men vet inte alls hur jag ska säga det till honom. Vi är ju bara vänner och har ett liv vid sidan av våran vänskap. Även om han är singel så vet han att jag aldrig skulle äventyra mitt förhållande med min sambo. Visst att vi kan beteé oss som nyförälskade tonåringar på stan, men va tusan det gör vi ju bara för att larva oss lite. Vi har aldrig på något sätt gjort något som skulle få mig att känna mig otrogen.
Är han kanske rädd att det skall gå för långt, eller har det kanske redan gjort det? Det här e en person jag verkligen kan dela allt med. Denna sorts vänskap är inget man kan träna sig till och det är absolut inget som växer på träd....
Hur vår vänskap blev till vet jag inte riktigt, men vi fann varann för flera år sedan och det sa väl bara klick. Någon speciell känsla fanns där. En känsla som får en så otroligt glad och lycklig. Men inte alls den där förälskelse lyckan. Förälskelsen hittade jag i en annan person under tiden. Så jag var aldrig osäker på hur jag kände för min vän. Det var en sann och ren vänskap vi hittat.
Men nu den senaste tiden känns det som våra samtalsämnen börjar ta slut, vi glider åt olika håll. Eller iaf så glider han åt ett annat håll. För mitt liv ser precis likadant ut som det gjorde för ett år sedan. Allt hände lika fort som julaftonsmorgon blir till kväll.
Så kära bullen..
Jag har ett problem som jag inte vet hur jag ska lösa.
Är otroligt rädd för att mista honom men vet inte alls hur jag ska säga det till honom. Vi är ju bara vänner och har ett liv vid sidan av våran vänskap. Även om han är singel så vet han att jag aldrig skulle äventyra mitt förhållande med min sambo. Visst att vi kan beteé oss som nyförälskade tonåringar på stan, men va tusan det gör vi ju bara för att larva oss lite. Vi har aldrig på något sätt gjort något som skulle få mig att känna mig otrogen.
Är han kanske rädd att det skall gå för långt, eller har det kanske redan gjort det? Det här e en person jag verkligen kan dela allt med. Denna sorts vänskap är inget man kan träna sig till och det är absolut inget som växer på träd....
Hur vår vänskap blev till vet jag inte riktigt, men vi fann varann för flera år sedan och det sa väl bara klick. Någon speciell känsla fanns där. En känsla som får en så otroligt glad och lycklig. Men inte alls den där förälskelse lyckan. Förälskelsen hittade jag i en annan person under tiden. Så jag var aldrig osäker på hur jag kände för min vän. Det var en sann och ren vänskap vi hittat.
Men nu den senaste tiden känns det som våra samtalsämnen börjar ta slut, vi glider åt olika håll. Eller iaf så glider han åt ett annat håll. För mitt liv ser precis likadant ut som det gjorde för ett år sedan. Allt hände lika fort som julaftonsmorgon blir till kväll.
Så kära bullen..
Jag har ett problem som jag inte vet hur jag ska lösa.
Kommentarer
Trackback
